När våren kommer och ljuset återvänder förväntas många känna mer energi och livsglädje. Men för vissa sker det motsatta. Nedstämdhet, trötthet och en känsla av att vara ur fas med omgivningen kan i stället bli tydligare. Här förklaras vad som ibland kallas vårdepression, hur kroppens biologiska rytmer och nervsystem påverkas av årstidsskiftet och varför övergången till våren kan påverka måendet.
När dagarna blir längre och naturen vaknar till liv förväntas många känna mer energi, hopp och livsglädje. Våren beskrivs ofta som en tid av nystart. Samtidigt finns det personer som upplever motsatsen. I stället för att må bättre kan nedstämdheten fördjupas när vintern släpper sitt grepp. Detta fenomen kallas ibland vårdepression.
Det finns samtidigt en skillnad mellan vårdepression och den mer tillfälliga trötthet som många kan uppleva när kroppen ställer om efter vintern, ibland kallad vårtrötthet. En sådan period av trötthet eller energibrist är ofta kortvarig. Vid depression är symtomen däremot mer ihållande och behöver enligt psykologiska kriterier vanligtvis pågå under minst två veckor för att klassas som en depressiv episod.
Vårdepression är inte ett formellt diagnosnamn i psykiatrin, men används för att beskriva en period av nedstämdhet eller depression som uppstår eller förvärras under vårmånaderna. Fenomenet kan upplevas förvirrande, både för den som drabbas och för omgivningen, eftersom årstiden i sig ofta förknippas med förbättrat mående. Samtidigt är depression ett vanligt tillstånd. Forskning visar att ungefär 15 procent av män och omkring 20 procent av kvinnor någon gång i livet kan drabbas av depression.
Inom psykologin talar man mer generellt om Seasonal Affective Disorder (SAD), årstidsbunden depression, där humöret påverkas av förändringar i ljus och årstid. Den vanligaste formen är vinterdepression, men hos vissa personer kan nedstämdhet i stället uppstå när våren eller sommaren kommer.
När kontrasten blir tydlig
En del människor känner sig relativt stabila under vintermånaderna, trots mörkret. När ljuset återvänder kan dock en inre kontrast uppstå. Omgivningen fylls av aktivitet, förväntningar och social energi, medan den egna kroppen fortfarande kan befinna sig i ett tillstånd av trötthet, nedstämdhet eller låg motivation.
Denna känsla av att vara ur fas med omvärlden kan väcka tankar som “alla andra verkar må bättre nu” eller “varför känner jag inte samma energi?”. Sådana tankar kan i sin tur förstärka självkritik och känslan av isolering.
Samtidigt är denna upplevelse sällan kopplad till en enda orsak. Den kan ofta förstås som ett samspel mellan flera olika faktorer, kroppens biologiska omställning till mer ljus, hur nervsystemet reglerar energi och återhämtning, samt psykologiska processer kopplade till förändring och förväntningar. Dessa olika perspektiv kan tillsammans bidra till att förklara varför övergången till våren påverkar människor på olika sätt.
Biologiska förändringar i kroppen
Våren innebär en snabb förändring i ljusmängd. Den ökade exponeringen för dagsljus påverkar kroppens cirkadiska rytm, alltså den biologiska dygnsrytmen som styr sömn, hormoner och energinivåer.
Under denna omställning sker flera förändringar i kroppens signalsystem. Produktionen av melatonin, som är kopplad till sömn, justeras när dagarna blir ljusare. Samtidigt påverkas signalsubstanser som serotonin och dopamin, vilka är involverade i humör och motivation.
För vissa personer kan denna omställning innebära en period av obalans i nervsystemet. Kroppen behöver tid att anpassa sig till de nya ljusförhållandena, och under denna övergång kan trötthet, irritabilitet eller nedstämdhet uppstå.
Samtidigt kan även andra biologiska faktorer påverka hur man mår under våren. Låga järnvärden eller brist på D-vitamin kan till exempel bidra till trötthet, låg energi och försämrat välbefinnande. Efter en lång vinter kan sådana näringsbrister ibland bli mer tydliga och därför påverka hur kroppen upplever övergången till den nya årstiden.
Nervsystemets roll
Utifrån ett helhetsperspektiv kan vårdepression också förstås i relation till nervsystemets belastning. Efter en lång vinter kan kroppen ha befunnit sig i ett mer nedreglerat tillstånd, där energin sparas och tempot är lägre.
När våren kommer förändras ofta aktivitetsnivån i både vardag och omgivning. Arbete, sociala sammanhang och förändrade rutiner kan göra att nervsystemet behöver växla upp relativt snabbt. Om återhämtningen under vintern varit begränsad kan denna omställning upplevas som stressande snarare än energigivande.
Hur starkt denna förändring märks kan också påverkas av den livssituation och de erfarenheter man bär med sig sedan tidigare. Perioder av stress, belastning eller tidigare svåra upplevelser kan göra nervsystemet mer känsligt för förändringar.
Personer med ett mer känsligt eller mottagligt nervsystem, ibland beskrivet som högkänslighet (HSP), kan uppleva denna övergång tydligare eftersom förändringar i ljus, tempo och sinnesintryck påverkar kroppens reglering mer direkt.
Psykologiska faktorer
Utöver de biologiska förändringarna kan även psykologiska faktorer spela en roll. Våren är en period då många börjar reflektera över förändring. Nya projekt, livsbeslut och framtidsplaner kan komma i fokus. För personer som redan befinner sig i en sårbar livssituation kan dessa frågor aktivera oro, självtvivel eller känslor av otillräcklighet.
Det ökade sociala livet kan också spela en roll. Under vintern är det ofta mer accepterat att dra sig tillbaka och leva lugnare. När våren kommer förändras rytmen i omgivningen, vilket ibland kan skapa en känsla av att man borde känna mer energi eller vara mer aktiv än man faktiskt upplever.
Vanliga symtom vid vårdepression
Personer som upplever vårdepression beskriver ofta en kombination av psykiska och kroppsliga symtom. Dessa kan variera i styrka men kan till exempel innefatta:
• nedstämdhet eller tomhetskänsla
• trötthet trots längre dagar, ibland med ett ökat sömnbehov
• irritation eller inre rastlöshet
• svårigheter att känna glädje
• snabba växlingar i energi eller känsloläge, pendlar mellan tillfällig upprymdhet och viljelöshet
• sömnförändringar
• koncentrationssvårigheter
• förändrad aptit, antingen minskad aptit eller ökad aptit och sug efter sötsaker
• viktnedgång
• en känsla av tyngd i armar och ben
• ökad känslighet i relationer
• en tendens att dra sig undan sociala sammanhang eller isolera sig
I vissa fall kan även ångest eller en känsla av stark inre stress uppträda. För vissa personer kan vårens förändringar i ljus, rytm och aktivitetsnivå sammanfalla med andra belastningar i livet. Stress, oro eller tidigare erfarenheter kan då göra nervsystemet mer känsligt under denna period.
När flera faktorer samverkar, biologiska förändringar, livssituation och psykisk belastning, kan nedstämdhet, ångest eller trötthet bli mer påtagliga. Att uppmärksamma sådana samband kan därför vara en viktig del i att förstå sitt mående och vad kroppen försöker signalera.
Vårtrötthet och allergi
Ökad trötthet under våren behöver dock inte alltid vara kopplad till vårdepression. För vissa kan symtomen i stället bero på pollenallergi. Vid allergi förekommer trötthet ofta tillsammans med symtom som rinnande näsa, nysningar, kliande ögon eller en känsla av att vara förkyld under längre perioder.
Vägar mot återhämtning
Att möta vårdepression handlar ofta om att stödja kroppens och sinnets naturliga reglering under övergången mellan årstiderna. Regelbundna sömnvanor, tid i dagsljus, rörelse och återhämtning kan bidra till att stabilisera både energi och dygnsrytm.
Det kan också hjälpa att minska pressen på sig själv under denna period. När tempot i omgivningen ökar behöver kroppen och psyket ibland mer tid för att anpassa sig till förändringen i ljus och vardagsrytm.
Om nedstämdheten är djup eller långvarig kan professionellt stöd vara viktigt. Samtalsterapi kan då bidra till att förstå situationen bättre, särskilt om det finns bakomliggande faktorer i livssituationen eller tidigare erfarenheter som påverkar måendet och som i vissa fall också kan bidra till att nedstämdheten förstärks under våren.
När ljuset väcker det som varit i vila
Våren symboliserar ofta liv, rörelse och ny början. Samtidigt kan ljuset också synliggöra det som tidigare varit i vila eller i bakgrunden. Känslor, trötthet eller livsfrågor som legat dolda under vintern kan komma närmare medvetandet.
När man blir mer medveten om hur kroppen och psyket reagerar under denna omställning kan det också bli lättare att förstå det man går igenom. Denna reflekterande medvetenhet om sina egna tankar och känslor beskrivs inom psykologin som metakognition. Kunskap om hur ljus, dygnsrytm, nervsystem och livssituation samverkar kan bidra till en större förståelse för de förändringar som sker under övergången till våren.
I vissa fall kan detta också handla om att möta upplevelsen med det som inom psykologin kallas radikal acceptans, att tillåta det som känns utan att kämpa emot det. När förståelsen ökar kan det bli lättare att möta perioden med mer tålamod och lyhördhet inför kroppens och sinnets egen rytm.
