Det har under senare år blivit allt vanligare att människor påstår att “alla psykopater är narcissister, men alla narcissister är inte psykopater”. På sociala medier, Youtube och i olika självhjälpsforum upprepas detta ofta som om det vore ett etablerat psykologiskt faktum.
Samtidigt sprids stora mängder förenklad och ibland direkt felaktig information kring narcissism, psykopati och personlighetsstörningar av självutnämnda experter och influencers som ofta presenterar komplex psykologi på ett väldigt svartvitt sätt.
Problemet är att verkligheten är betydligt mer nyanserad än så. Även om narcissism och psykopati kan överlappa varandra på flera områden handlar det inte om exakt samma personlighetsproblematik. Det finns narcissister som inte är psykopater, psykopater som inte är särskilt narcissistiska och människor som har drag från båda. Både narcissism och psykopati kopplas dessutom ofta till det som inom psykiatrin kallas för kluster B-personlighetsproblematik, där olika personlighetsdrag ibland kan överlappa varandra på komplexa sätt.
Denna text syftar till att reda ut vanliga missförstånd kring hur narcissism och psykopati ofta beskrivs och blandas ihop och är inte en fullständig genomgång av respektive personlighetsproblematik.
Varför blandas psykopati och narcissism ihop?
Det finns flera orsaker till att människor förväxlar dessa begrepp. Både narcissister och psykopatiska personer kan exempelvis:
- manipulera andra människor
- sakna genuin empati
- utnyttja relationer
- ljuga
- spela roller socialt
- använda charm strategiskt
- ha svårt att ta ansvar
- skapa psykisk skada hos människor runt omkring sig
Därför kan beteende upplevas väldigt likt. Båda ingår också i det som inom psykologin kallas för den mörka triaden: narcissism, psykopati och machiavellianism
Dessa personlighetsdrag överlappar delvis varandra, särskilt kring manipulation, känslomässig avstängdhet och exploatering av andra människor. Men under ytan finns ofta tydliga skillnader.
Både narcissism och psykopati brukar dessutom kopplas till det som inom psykiatrin kallas för kluster B-personlighetsproblematik. Kluster B omfattar personlighetsstörningar som ofta kännetecknas av stark emotionalitet, impulsivitet, dramatik, manipulation, bristande empati eller svårigheter i relationer. I kluster B ingår narcissistisk, antisocial, borderline och histrionisk personlighetsstörning.
Psykopati är ingen officiell diagnos i dagens diagnossystem, men kopplas till antisocial personlighetsstörning och vissa specifika psykopatiska personlighetsdrag. Det betyder samtidigt inte att alla människor med kluster B-problematik fungerar likadant. Det finns stora skillnader både i uttryck, grad och bakomliggande psykologi.
Narcissism handlar ofta mycket om självbild
Vid narcissism kretsar mycket kring självvärde, identitet och behovet av bekräftelse. Bakom grandiositeten finns ofta en skör självbild som behöver skyddas. Personen kan därför bli starkt känslomässigt påverkad av kritik, avvisanden eller situationer där kontrollen över självbilden hotas. Många narcissister drivs därför mycket av:
- bekräftelse
- status
- idealisering
- kontroll över hur andra ser på dem
- behovet av att känna sig speciella eller överlägsna
Många narcissister kan samtidigt bära både grandiositet och djup osäkerhet, där behovet av överlägsenhet ibland fungerar som ett skydd mot underliggande skam, tomhet eller känslor av otillräcklighet. Under ytan kan det ibland finnas:
- skam
- tomhet
- känslighet för kritik
- stark avund
- emotionell instabilitet
- rädsla för att förlora kontroll eller betydelse
- bristande eller avsaknad av empati
- svårigheter att se andras behov fullt ut
- stark självcentrering
Det betyder inte att narcissister automatiskt saknar känslor. Snarare handlar det ofta om att känslolivet kretsar väldigt mycket kring det egna jaget och den egna självbilden.
Psykopati handlar mer om känslomässig avstängdhet
Psykopati förknippas oftare med en djupare känslomässig avstängdhet och antisocial problematik. Som nämnts tidigare är psykopati egentligen ingen officiell diagnos i dagens diagnossystem, men begreppet används fortfarande inom psykologi, kriminalpsykologi och i vardagligt tal för att beskriva vissa personlighetsdrag och beteendemönster.
Personer med stark psykopatisk problematik kan exempelvis uppvisa:
- ytlig charm
- manipulativt beteende
- bristande eller avsaknad av samvete
- ingen eller mycket låg skuld- och ansvarskänsla
- känslomässig kyla
- impulsivitet
- hög benägenhet att utnyttja eller exploatera andra människor
- begränsad eller avsaknad av empati
Det är också vanligt att personen verkar ovanligt oberörd i situationer där andra människor normalt skulle känna stark stress, rädsla, skuld eller ångest. Vissa kan därför uppfattas som väldigt lugna, kyliga eller avstängda även i allvarliga eller emotionellt laddade situationer.
Till skillnad från många narcissister behöver en psykopat inte nödvändigtvis andras beundran eller bekräftelse på samma sätt. Många drivs snarare mer av kontroll, stimulans, dominans, makt, vinning eller spänning.
Alla psykopater är alltså inte narcissister
Det är därför missvisande att säga att alla psykopater automatiskt är narcissister. Vissa personer med starka psykopatiska drag kan också vara grandiosa och narcissistiska, men andra kan vara betydligt mer lågmälda, känslomässigt kyliga och strategiska utan något större behov av uppmärksamhet, beundran eller ständig bekräftelse.
På samma sätt är långt ifrån alla narcissister psykopater. Många narcissister är exempelvis känsliga för kritik, lättkränkta och starkt påverkade av relationer, avvisanden och hur de uppfattas av andra människor.
Där skiljer de sig ofta från mer psykopatisk problematik, där man i vissa fall kan se större känslomässig avstängdhet, lägre skuldkänslor och mindre emotionellt beroende av andra människor.
Personlighetsdrag kan samtidigt överlappa varandra i varierande grad, vilket gör att vissa människor kan uppvisa både narcissistiska och psykopatiska drag samtidigt.
Etiketter kan ibland förenkla för mycket
I dag används ord som narcissist, psykopat och sociopat ofta väldigt slarvigt på internet, sociala medier och Youtube. Begreppen används ibland nästan som generella etiketter på människor som upplevs egoistiska, manipulativa, kalla eller svåra i relationer.
Samtidigt sprids stora mängder förenklad eller direkt felaktig information kring personlighetsstörningar och psykologi på nätet. Många självutnämnda experter, influencers och internationella Youtube-profiler uttalar sig tvärsäkert om narcissism och psykopati trots att informationen ibland saknar psykologisk förankring, vetenskapligt stöd eller nyansering.
Det gör att olika påståenden successivt börjar upprepas som “sanningar”, trots att verkligheten ofta är betydligt mer komplex. Exempelvis sprids ofta förenklade idéer som att:
- alla narcissister är psykopater eller vice versa
- psykopater saknar alla känslor
- narcissister alltid är medvetet onda
- alla manipulativa människor automatiskt har en personlighetsstörning
När samma budskap upprepas tillräckligt länge börjar många människor ta informationen för självklar, även när den egentligen bygger mer på personliga tolkningar, sensationsinnehåll eller algoritmstyrd dramatik än på klinisk psykologi.
Samtidigt är verklig personlighetsproblematik ofta betydligt mer komplex än de svartvita bilder som ibland sprids online. Människor fungerar sällan helt svartvitt och personlighetsdrag existerar dessutom på spektrum där olika egenskaper kan överlappa varandra i varierande grad.
Det är därför missvisande att påstå att alla psykopater automatiskt är narcissister. Även om narcissism och psykopati ibland kan överlappa varandra handlar det om olika former av personlighetsproblematik med delvis olika psykologiska drivkrafter och uttryck.
