Solens positiva hälsoeffekter

Under lång tid har fokus kring solen främst handlat om risker. UV-strålning, hudcancer och vikten av att skydda sig mot solen har blivit återkommande budskap i både media och vårdinformation. Samtidigt har solen under hela människans historia varit en naturlig del av människans biologiska miljö och något kroppen utvecklats tillsammans med.

Det betyder inte att överdriven solning saknar risker. Men det betyder heller inte att frågan är så enkel som att solen enbart är farlig. Precis som med många andra delar av hälsa handlar det ofta om balans, sammanhang och sunt förnuft.

I dag finns dessutom forskning som pekar på att naturligt dagsljus och måttlig solexponering kan ha flera positiva effekter för både fysisk och psykisk hälsa.

Solen påverkar långt mer än huden

När människor tänker på solen handlar diskussionen ofta nästan enbart om huden och D-vitamin. Men solljus påverkar betydligt fler system i kroppen än så. Kroppen använder dagsljus som en biologisk signal för att reglera flera viktiga funktioner. Ljus via ögonen hjälper bland annat till att påverka:

  • dygnsrytm
  • hormonbalans
  • kortisol och melatonin
  • återhämtning och vakenhet
  • energinivåer
  • sömn och nervsystemets reglering

Det är också därför många människor märker hur energi, sömn och psykiskt välmående förändras mellan årets mörka och ljusa perioder. Kroppen verkar helt enkelt vara biologiskt anpassad till naturligt ljus.

Studier som sett positiva hälsoeffekter

Under senare år har forskningen kring solljus blivit betydligt bredare. I stället för att enbart fokusera på risker har fler forskare börjat undersöka hur naturligt dagsljus och måttlig solexponering kan påverka människans hälsa ur ett större biologiskt perspektiv.

En av de mest uppmärksammade svenska studierna är den så kallade MISS-studien där omkring 29 000 kvinnor följdes under cirka 20 år. Resultaten visade att kvinnor som undvek solen hade högre total dödlighet jämfört med kvinnor som vistades mer i solen. Forskarna såg även samband där låg solexponering verkade kopplas till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och kortare uppskattad livslängd.

Liknande samband har senare observerats i större internationella analyser, bland annat genom UK Biobank där hundratusentals människor följts över tid. Även där har forskare sett kopplingar mellan naturligt dagsljus, fysisk hälsa och olika biologiska markörer.

Forskning har bland annat sett samband mellan solljusexponering och:

  • lägre total dödlighet
  • lägre dödlighet i hjärt-kärlsjukdom
  • längre uppskattad livslängd
  • bättre D-vitaminnivåer
  • positiv påverkan på blodtryck och kärlfunktion via kväveoxid
  • möjliga positiva effekter på immunförsvar och inflammation
  • lägre förekomst av vissa metabola sjukdomar
  • förbättrad reglering av dygnsrytm och hormonsystem
  • lägre risk för vissa former av depression och säsongsbunden nedstämdhet

Vissa studier har även sett samband mellan högre nivåer av solljusexponering eller högre D-vitaminnivåer och lägre förekomst eller dödlighet i vissa cancerformer. Forskning har bland annat diskuterat möjliga samband kring tjocktarmscancer, bröstcancer och vissa autoimmuna sjukdomar.

Forskare tror att flera mekanismer kan vara involverade samtidigt. Solljus påverkar exempelvis:

  • D-vitaminproduktionen
  • blodkärlens funktion via frisättning av kväveoxid
  • hormonsystem och dygnsrytm
  • immunförsvarets reglering
  • inflammationsnivåer
  • nervsystemets balans och återhämtning

Samtidigt är det viktigt att förstå att många av dessa studier främst visar samband och statistiska kopplingar, snarare än absoluta orsakssamband. Människor som vistas mer utomhus har ofta även andra livsstilsfaktorer som kan påverka hälsan, exempelvis mer fysisk aktivitet, bättre sömn, mindre stillasittande och större kontakt med natur och dagsljus generellt.

Trots det har resultaten fått fler forskare att diskutera om alltför låg exponering för naturligt solljus också kan innebära hälsokonsekvenser på sikt.

Solen och psykiskt välmående

Många människor märker själva hur humör, energi och sömn påverkas av ljus och årstider. Under årets mörkare perioder känner sig många tröttare och mentalt tyngre, medan vår och sommar ofta förknippas med mer energi, motivation och psykiskt välmående.

Det är heller ingen slump. Människans nervsystem och biologiska rytmer är nära kopplade till naturligt ljus och kroppens cirkadiska system, kroppens inre biologiska klocka som reglerar sömn, vakenhet, hormoner, energiomsättning och återhämtning.

Solljus och dagsljus har länge kopplats till:

  • bättre humör
  • stabilare dygnsrytm
  • förbättrad sömn
  • minskad psykisk stress
  • ökad energi och mental återhämtning
  • bättre hormonbalans och vakenhet
  • positiv påverkan på serotonin och andra signalsubstanser

Ljus via ögonen fungerar som biologisk information till hjärnan och hjälper kroppen att förstå när det är morgon, dag, kväll och natt. Det påverkar bland annat produktionen av kortisol och melatonin, hormoner som är nära kopplade till energi, återhämtning och sömn.

När det cirkadiska systemet hamnar ur balans kan det påverka både psykisk och fysisk hälsa. Därför diskuteras störd dygnsrytm allt oftare inom forskning kring stress, depression, utmattning och psykisk ohälsa.

Många moderna människor lever dessutom långt ifrån den naturliga rytm kroppen utvecklats tillsammans med. Stora delar av dagen spenderas inomhus, framför skärmar och under artificiellt ljus, samtidigt som naturligt dagsljus och återhämtning ofta blir begränsat.

Forskning har även sett samband mellan låg ljusexponering och ökad risk för vissa psykiska besvär, bland annat:

  • depression
  • säsongsbunden nedstämdhet
  • högre stressnivåer
  • ökad känslighet för oro och ångest
  • PTSD-relaterade symptom
  • vissa psykotiska upplevelser*
  • självskadebeteenden

*Psykotiska upplevelser handlar exempelvis om symptom där verklighetsuppfattningen påverkas, såsom hallucinationer, vanföreställningar, stark förvirring eller desorganiserade tankemönster.

Flera studier har diskuterat hur störd dygnsrytm, sömnbrist, långvarig stress och låg ljusexponering kan påverka hjärnans reglering och nervsystemets stabilitet hos vissa människor.

Det betyder naturligtvis långt ifrån att solljus ensam avgör psykisk hälsa. Psykiskt välmående påverkas alltid av många samverkande faktorer såsom trauma, livssituation, relationer, stressnivåer, sömn, kost, fysisk aktivitet och genetisk sårbarhet. Samtidigt blir det allt tydligare även inom forskningen, att naturligt dagsljus verkar spela en större roll för människans psykiska och fysiologiska balans än vad man tidigare trott.

Dagsljus och synutveckling

En annan del av studier handlar om synen. Studier visar att barn som spenderar mer tid utomhus i naturligt dagsljus i genomsnitt utvecklar mindre närsynthet än barn som vistas mycket inomhus.

Naturligt dagsljus verkar spela en viktig roll för ögats utveckling och reglering. Det starkare och mer varierade ljuset utomhus hjälper ögat att arbeta på ett mer naturligt sätt, samtidigt som fokus hela tiden skiftar mellan olika avstånd i miljön. Natur och utemiljöer ger dessutom betydligt större variation för ögonen än skärmar och närarbete på nära håll.

I många moderna samhällen där människor spenderar stora delar av dagen framför skärmar och artificiellt ljus har närsynthet ökat kraftigt under de senaste decennierna. Ökningen beskrivs i dag av många som ett växande globalt folkhälsoproblem, särskilt bland barn och unga.

Naturligt dagsljus verkar även kunna bidra till:

  • bättre reglering av ögats tillväxt och fokus
  • minskad belastning från långvarigt skärmarbete
  • bättre kontrastseende och naturlig ljusanpassning
  • ökad stimulering av nervsystem och synbanor
  • bättre samspel mellan ögon, hjärna och biologiska rytmer

Även dopamin i näthinnan verkar spela en viktig roll för ögats utveckling och skydd mot närsynthet. Dagsljus tros påverka denna reglering på ett sätt som artificiellt ljus inomhus inte gör på samma sätt.

Dagsljus handlar därför sannolikt om betydligt mer än bara “att se bättre”. Synen är nära kopplad till hjärnan, nervsystemet och kroppens biologiska rytmer. När människor vistas ute får ögonen dessutom naturlig variation i avstånd, rörelse, färger och ljusintensitet, något som skiljer sig kraftigt från moderna inomhusmiljöer och skärmar.

Det har gjort att allt fler inom den traditionella vetenskapen också lyfter nu mer vikten av dagsljus och utevistelse, särskilt för barn och unga vars syn och nervsystem fortfarande utvecklas.

Solglasögon och naturlig ljusexponering

Solglasögon kan vara värdefulla vid starkt ljus och extrema förhållanden. Samtidigt pågår även diskussioner kring möjliga nackdelar med att använda solglasögon väldigt ofta och i situationer där de kanske inte alltid behövs. Det handlar bland annat om att:

  • mindre naturligt ljus når ögon och nervsystem
  • dygnsrytm och vakenhet kan påverkas
  • vissa människor verkar bli mer ljuskänsliga över tid
  • ögonen får mindre naturlig anpassning till ljusvariationer
  • starka solskydd ibland kan skapa en falsk trygghetskänsla

Med falsk trygghet menas att människor ibland stannar betydligt längre i stark sol eftersom mörka glas minskar känslan av starkt ljus och obehag. Kroppens naturliga signaler kring intensiv exponering blir då mindre tydliga.

Solglasögon skyddar dessutom främst ögonen medan huden och resten av kroppen fortfarande påverkas av långvarig UV-exponering. Det kan göra att människor underskattar hur stark solen faktiskt är, särskilt mitt på dagen eller under längre perioder i intensivt solljus.

Kvaliteten på glasögonen spelar också stor roll. Billiga eller dåligt tillverkade solglasögon utan tillräckligt UV-skydd kan i vissa fall ge sämre skydd än att vara utan solglasögon helt. När glasen är mörka vidgas pupillerna eftersom ögonen uppfattar miljön som mörkare. Om glasögonen samtidigt släpper igenom mycket UV-strålning kan större mängder UV-ljus nå in i ögat.

Mörka glas utan ordentligt UV-filter kan därför skapa en situation där ögat exponeras för mer skadlig strålning än vid naturligt ljus utan solglasögon.

Hudcancer och UV-strålning

Samtidigt är det sant att hudcancerfallen ökat i många västländer under de senaste decennierna. Utvecklingen beskrivs ofta som ett direkt resultat av solen och UV-strålning, men forskningen visar att bilden sannolikt är mer komplex än så.

Flera faktorer verkar påverka utvecklingen samtidigt och samverkar ofta med varandra över lång tid. Bland annat diskuteras:

  • förändrade solvanor
  • fler utlandsresor och intensivsolning
  • upprepade brännskador
  • solarier
  • högre medellivslängd
  • förbättrad diagnostik och screening
  • livsstilsfaktorer och metabol hälsa
  • inflammation och kronisk stress
  • miljögifter och kemikalier

Karolinska Institutet har exempelvis beskrivit hur ökningen sammanfaller med svenskarnas förändrade semester- och solvanor efter charterresornas genombrott. Många människor gick från relativt gradvis naturlig solexponering till korta perioder av mycket intensiv sol, ofta i länder nära ekvatorn där UV-strålningen är betydligt starkare än i Norden.

Forskare diskuterar därför skillnaden mellan naturlig, successiv exponering och återkommande “chockexponering” där huden utsätts för kraftig UV-belastning under kort tid. Upprepade brännskador verkar särskilt kopplas till ökad risk.

Samtidigt har även diagnostiken förändrats kraftigt över tid. Hudförändringar upptäcks tidigare i dag, screening har blivit vanligare och definitioner kring vissa hudförändringar har förändrats. Det gör att fler fall registreras än tidigare generationer.

Även människors generella hälsa verkar spela roll. Kroppens immunförsvar, inflammationsnivåer och förmåga till cellreparation påverkas av många olika faktorer samtidigt. Kronisk stress, sömnbrist, metabol ohälsa, näringsbrister, inflammation och oxidativ stress kan påverka kroppens återhämtningsförmåga och biologiska balans över tid.

Historiskt har dessutom vissa kemikalier och miljögifter kopplats till olika former av hudcancer. Ämnen som arsenik, tjära och vissa industriella kemikalier har exempelvis länge varit kända riskfaktorer inom arbetsmiljöforskning.

Det betyder alltså varken att UV-strålning saknar betydelse eller att solen ensam förklarar hela utvecklingen. Snarare pekar mycket på att människokroppen påverkas av många samverkande faktorer samtidigt där livsstil, miljö, stress, biologisk motståndskraft och exponering tillsammans formar riskbilden.

Solskyddskrämer och miljöperspektiv

Diskussionen kring solskydd har också blivit bredare under senare år. Vissa kemiska UV-filter har i studier kunnat påvisas i blod och urin efter användning, vilket lett till frågor kring möjliga biologiska effekter vid långvarig exponering.

Forskningen undersöker bland annat möjliga kopplingar till hormonpåverkan, fertilitet, inflammation och hur olika ämnen påverkar kroppens biologiska system över tid. Kunskapsläget är fortfarande under utveckling, men frågorna har gjort att intresset för ingredienser och innehåll ökat.

Samtidigt har vissa UV-filter även diskuterats utifrån miljöperspektiv. Forskare har bland annat undersökt hur vissa ämnen kan påverka marina ekosystem, korallrev och vattenlevande organismer genom hormonstörande effekter och biologisk påverkan i havsmiljöer.

En annan aspekt som ibland diskuteras är att starka solskydd kan skapa en känsla av trygghet som gör att människor vistas längre tid i intensiv sol än vad kroppen egentligen mår bra av. Många applicerar dessutom solskydd ojämnt eller mer sällan än rekommenderat, vilket kan skapa ett överskattat skydd.

Mineralbaserade solskydd lyfts därför ibland fram som ett alternativ eftersom de främst lägger sig ovanpå huden och reflekterar UV-strålning i stället för att absorberas på samma sätt som vissa kemiska filter.

Samtidigt handlar frågan sannolikt mindre om att hitta en perfekt lösning och mer om att förstå helheten. Tid på dagen, gradvis anpassning, hudtyp, exponeringstid, återhämtning och kroppens generella hälsa verkar alla spela roll för hur människan påverkas av solen över tid.

Förr levde människor mer i takt med ljuset

Historiskt levde människor betydligt mer utomhus än i dag. Exponeringen för solljus skedde ofta naturligt och gradvis över året, i takt med årstiderna och dygnets rytm.

Människor:

  • arbetade mer utomhus
  • vistades mindre under artificiellt ljus
  • följde dygnets naturliga rytm i större utsträckning
  • byggde gradvis upp pigmentering och anpassning över säsongerna
  • rörde sig mer naturligt i dagsljus, frisk luft och värme

För många människor började dagen dessutom med morgonljus och avslutades när mörkret kom. Kroppen fick därför tydligare biologiska signaler kring aktivitet, återhämtning och sömn än vad många moderna människor får i dag.

Solen består dessutom av betydligt mer än bara UV-strålning. En stor del av solens energi utgörs av infrarött ljus och naturlig värmestrålning, något människokroppen levt tillsammans med under hela evolutionen. I dag diskuteras även hur infrarött ljus och värme kan påverka:

  • blodcirkulation
  • avslappning och återhämtning
  • blodkärlens funktion
  • cellernas energiproduktion
  • nervsystemets reglering

Det är också därför många människor spontant upplever lugn, avslappning och återhämtning av naturlig värme och solljus. I dagens samhälle spenderas däremot stora delar av livet:

  • inomhus
  • framför skärmar
  • under artificiellt ljus
  • med begränsad exponering för naturligt dagsljus och naturlig värme
  • med sena kvällar som stör dygnsrytmen

Samtidigt sker solexponering ofta på ett helt annat sätt än tidigare. Många människor vistas väldigt lite i solen under stora delar av året för att sedan få intensiv exponering under kortare semesterperioder utomlands. Kroppen hinner då sällan anpassa sig gradvis på samma sätt som förr.

Solljus användes dessutom tidigare inom delar av vården, bland annat vid tuberkulosvård, hudsjukdomar och återhämtning. Sanatorier byggdes ofta med stora soldäck och öppna miljöer eftersom man såg positiva effekter av ljus, värme, frisk luft och natur långt innan dagens moderna läkemedel.

Det betyder naturligtvis inte att människor förr levde optimalt eller saknade hälsoproblem. Men det visar hur nära kopplad människan historiskt varit till naturligt ljus, värme, naturens rytmer och utomhusmiljöer, något som moderna livsstilar på många sätt förändrat.

Rädsla, media och ekonomiska intressen

I dagens medielandskap sprids information ofta genom starka rubriker och förenklade sensationsbudskap. Det som väcker oro får vanligtvis större uppmärksamhet än nyanserade resonemang. Det gäller även diskussionen kring solens ”farlighet”.

Rapporteringen har under många år till stor del fokuserat på risker med UV-strålning och hudcancer, medan forskning kring solljusets positiva effekter betydligt mer sällan fått samma utrymme.

När människor blir rädda uppstår dessutom stora ekonomiska marknader kring skydd, produkter och lösningar. Solskyddsprodukter, hudvård, kosttillskott och olika behandlingar omsätter miljardbelopp globalt.

Det betyder inte att alla rekommendationer är felaktiga eller att risker saknar verklighetsförankring. Men det betyder att människor också behöver kunna skilja mellan balanserad information, sensationsjournalistik och marknadsföring som bygger på rädsla.

Ett mer balanserat perspektiv

Solen är inte bara UV-strålning. Den är också ljus, värme, rytm och biologisk information som människokroppen levt tillsammans med under hela evolutionen.

Kanske behöver diskussionen därför bli mindre svartvit och mer handla om balans, biologisk förståelse och sunt förnuft.

För samtidigt som överdriven och vårdslös solexponering kan innebära risker, pekar mycket forskning också mot att naturligt dagsljus och måttlig solexponering verkar spela en viktig roll för människans fysiska och psykiska hälsa.

I slutändan handlar det kanske mindre om att vara rädd för solen eller dyrka solen, och mer om att förstå kroppens naturliga behov, lyssna på signalerna och hitta en mer balanserad relation till ljus, natur och återhämtning.

});