Varför vi har mer brist på näringsämnen idag

Majoriteten av befolkningen har otillräckliga nivåer av flertal vitaminer, mineraler och andra viktiga näringsämnen. Det grundläggande är att vi egentligen skulle få i oss behovet av näringsämnen via den mat vi äter och på det sättet vi borde leva på. Tyvärr är ser det inte ut så idag av flera orsakerna.

Innehåll:

Industrialiseringen av jordbruket
Processade livsmedel
Människans levnadssätt påverkar
Läkemedel
Cigaretter och Snus (Nikotin)
Åldern spelar roll
Även Boskapsdjur drabbas
Cocktail av orsaker

Industrialiseringen av jordbruket

Forskning visar tydligt på att dagens livsmedel, särskilt frukt och grönsaker, innehåller lägre halter av vissa vitaminer och mineraler än tidigare. Många moderna jordbrukstekniker har utvecklats för att maximera avkastningen och minska odlingstiden. Snabbväxande grödor kan dock ha mindre tid att absorbera näringsämnen från jorden, vilket resulterar i frukt och grönsaker med lägre halt av vitaminer och mineraler. Traditionellt odlade grödor, som växer långsammare, hade ofta högre näringstäthet

Intensivt jordbruk och överanvändning av konstgödsel har lett till att jordarna blivit utarmade på viktiga näringsämnen. Näringsfattig jord ger grödor med lägre halter av vitaminer och mineraler, eftersom växterna absorberar dessa ämnen från jorden. Mineralbrist i jorden innebär att grödorna också får lägre mineralinnehåll. Speciellt vid monokultur, alltså samma sorts gröda odlas på samma mark år efter år.

Förädling och selektiv avel har fokuserat på att utveckla grödor som är större, snabbväxande, resistenta mot sjukdomar och har bättre utseende eller längre hållbarhet. Tyvärr har näringstätheten ofta prioriterats bort till förmån för andra egenskaper, vilket lett till att vissa livsmedel idag har lägre vitamin- och mineralhalter än tidigare.

För att transportera frukt och grönsaker över långa avstånd skördas många grödor innan de är helt mogna. Detta innebär att de inte har haft tid att utveckla sitt fulla näringsinnehåll.

Genmodifiering
Det finns viss oro kring huruvida genetiskt modifierade (GM) grödor innehåller mindre vitaminer, mineraler och naturliga näringsämnen jämfört med konventionellt odlade grödor. Denna fråga är komplex och forskningen kring ämnet är pågående och vissa studier har visat blandade resultat när det gäller näringsinnehållet i GM-grödor jämfört med deras icke-genetiskt modifierade motsvarigheter. Vissa studier har visat att näringsinnehållet är ungefär detsamma, medan andra har rapporterat att vissa näringsämnen, särskilt mineraler som magnesium, zink och järn, kan minska i GM-grödor beroende på markförhållanden och odlingsmetoder.

Genetiskt modifierade grödor skapas ofta för att förbättra vissa egenskaper, såsom resistens mot skadedjur, ökad avkastning eller tålighet mot bekämpningsmedel och torka. Fokus ligger vanligtvis på dessa specifika egenskaper snarare än på att öka näringstätheten. Som ett resultat har näringsvärdet inte alltid prioriterats i utvecklingen av GM-grödor, vilket kan leda till att näringsinnehållet förblir oförändrat eller, i vissa fall, minskar något.

En annan faktor är användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel i stor skala på GM-odlingar. Bekämpningsmedel som glyfosat, som används flitigt på GM-grödor, kan påverka jordens mikroorganismer och därmed reducera grödornas förmåga att absorbera näringsämnen från jorden. När markens mikroorganismer påverkas, kan det också leda till en obalans av viktiga mineraler och mikronäringsämnen.

Processade livsmedel

Processad mat i dagens samhälle innehåller ofta lägre nivåer av viktiga näringsämnen, särskilt när det gäller vitaminer och mineraler. Detta beror på flera faktorer & processer som använts i livsmedelsindustrin.

Uppvärmning och tillagning
Många vitaminer och mineraler är känsliga för värme, och vid uppvärmning av mat, särskilt vid höga temperaturer, förstörs en del av dessa näringsämnen. Vitaminer som C-vitamin, B-vitaminer och folat är särskilt värmekänsliga och kan brytas ner eller förloras i processen. Mineraler är generellt mer stabila vid uppvärmning, men en del kan ändå gå förlorade i matlagningsvätskor.

Raffinering och förädling
Raffinering av livsmedel innebär ofta att viktiga näringsämnen tas bort. Exempel på detta är bearbetningen av spannmål, där yttre delar av kornen, som innehåller mycket vitaminer och mineraler, tas bort för att skapa vitt mjöl eller polerat ris. Detta leder till en kraftig minskning av näringstätheten. Vid raffinering av socker och oljor försvinner också många viktiga näringsämnen.

Tillsatser och konservering
Processad mat innehåller ofta tillsatser som konserveringsmedel, smakförstärkare och färgämnen. Även om dessa inte nödvändigtvis direkt påverkar näringsinnehållet, så kommer det påverka indirekt när dessa kemiska substanser kommer in i kroppen, eftersom olika sorters vitaminer och mineraler går då åt för bekämpa denna obalans som detta ställer till med i vår kropp. Kroppen ser dessa kemiska tillsatser som ett angrepp och lägger då resurser på att förgöra inkräktarna.

Oxidation
Vitaminer, särskilt C-vitamin, E-vitamin och vissa B-vitaminer, är känsliga för oxidation. När livsmedel processas och utsätts för luft och ljus, oxiderar dessa vitaminer och bryts ned. Detta händer ofta under lagring och förpackning av processade livsmedel, vilket leder till en minskning av näringsinnehållet innan produkten ens når konsumenten.

Minskad biotillgänglighet
I vissa processade livsmedel blir näringsämnena mindre biotillgängliga, vilket innebär att kroppen har svårare att absorbera och använda dem. Detta kan bero på förändringar i matens struktur som uppstår vid bearbetning, till exempel genom att fiberrika delar av spannmål tas bort, eller genom att proteiner och fetter denatureras vid hög temperatur.

Socker och salt
Många processade livsmedel innehåller höga nivåer av tillsatt socker och salt, vilket inte bara påverkar hälsan negativt, men kan också leda till en obalans i näringsupptaget. Höga sockernivåer kan påverka kroppens förmåga att absorbera vissa näringsämnen, som exempelvis kalcium och magnesium, medan överskott av natrium kan påverka kroppens balans av andra mineraler.

Förädlade fetter
I många processade livsmedel används härdade fetter och transfetter, som uppstår när oljor härdas för att ge produkten längre hållbarhet. Dessa fetter har inte bara låg näringstäthet, men kan också hämma kroppens förmåga att använda viktiga näringsämnen, som omega-3 och omega-6-fettsyror, som är viktiga för hjärnans och kroppens hälsa.

Syntetiska tillsatser
I ett försök att kompensera för förlorade vitaminer och mineraler, tillsätter många producenter syntetiska vitaminer och mineraler till sina produkter. Även om detta kan verka som en lösning, tas dessa syntetiska näringsämnen inte alltid upp lika effektivt av kroppen som naturliga näringsämnen. Det kan också vara svårt för kroppen att bearbeta stora mängder av syntetiska näringsämnen, vilket kan leda till obalanser.

Förluster vid konservering och frysning
Konservering, inklusive torkning och frysning av livsmedel, kan leda till förluster av vitaminer och mineraler. Till exempel kan frysning av grönsaker leda till förlust av vattenlösliga vitaminer som C-vitamin och B-vitaminer. Även om dessa metoder hjälper till att bevara matens hållbarhet, påverkas näringstätheten negativt.

Långsamma försämringsprocesser under lagring
Processade livsmedel kan förvaras under lång tid, men näringsinnehållet försämras gradvis under denna lagring. Även om produkten inte är ”för gammal”, kan vitaminhalterna minska betydligt efter några månader. Exempelvis kan vitaminer som C och E degraderas över tid, särskilt om de utsätts för ljus och värme under lagring.

Som skrivits om tidigare kan frukt och grönsaker som bearbetas och konserveras innan försäljning skördas ofta innan de är fullt mogna, vilket innebär att de inte har hunnit utveckla sitt fulla näringsinnehåll.

Människans levnadssätt påverkar

I dagens snabba och hektiska samhälle är stress en vanlig del av många människors liv. Denna stress, tillsammans med en ofta obalanserad kost och brist på tid att fokusera på hälsan, gör att vi kan ha svårt att få i oss tillräckligt med vitaminer och mineraler. Detta kan leda till brist på viktiga näringsämnen och öka behovet av kosttillskott.

Stressens påverkan på näringsupptaget
Stress aktiverar kroppens ”kamp eller fly-respons”, vilket kan påverka hur vi absorberar och använder näringsämnen. Under stress ökar kroppen produktionen av kortisol, vilket kan leda till minskad absorption av vissa vitaminer och mineraler.

Ohälsosam kost
I en hektisk vardag kan det vara svårt att prioritera en balanserad kost. Snabbmat och färdiglagade måltider är ofta fattiga på viktiga näringsämnen. Många människor hoppar över måltider eller väljer ohälsosamma snacks, vilket gör att de inte får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler.

När man äter mer ohälsosam mat, får kroppen i sin tur arbeta mer också för återfå den mer naturliga balansen. Det gör att det krävs mer energi resurser för kroppen att försöka återgå till det naturliga tillståndet.

Sömnstörningar
Många människor som lever hektiska liv och har kanske ett ohälsosamt leverne, upplever sömnproblem. Otillräcklig sömn kan påverka kroppens förmåga att reparera sig själv och ta upp näringsämnen. Långvarig sömnbrist kan leda till brist på viktiga vitaminer och mineraler, vilket kan påverka den mentala och fysiska hälsan negativt.

Smink och Solskyddskrämer
Det är inte alla som är medvetna om att det är vanligt förekommande att olika hudkrämer och smink innehåller skydd mot Solens UVA- och UVB-strålar, vilket är den grundläggande naturliga källan till D-Vitamin på våren och sommaren här i nordligt klimat.

Samma sak gäller solskyddskrämer, som blockerar mycket av solens strålar att trägna in i huden och omvandla till D-vitamin.

Läkemedel

Vissa läkemedel kan påverka kroppens förmåga att absorbera, använda eller bevara olika näringsämnen. Detta kan leda till näringsbrister om läkemedlet används under en längre tid. Här följer en del exempel på medicinska läkemedel som påverkar näringsupptaget i kroppen.

Antacida och syrahämmande läkemedel
Läkemedel som minskar magsyra (som protonpumpshämmare och H2-blockerare) kan försämra absorptionen av näringsämnen som kräver sur magsaft för att brytas ner och tas upp. Till exempel:

Vitamin B12: Absorptionen av vitamin B12 är beroende av magsyra, och långvarig användning av syrahämmande läkemedel kan leda till B12-brist.
Kalcium: Kalciumkarbonat, som finns i många kosttillskott, kräver magsyra för att absorberas effektivt.
Magnesium och järn: Liksom kalcium, kan magnesium och järn också påverkas negativt av låg magsyra.

Diuretika (vattendrivande medel)
som används för att behandla högt blodtryck eller vätskeansamling kan orsaka förluster av viktiga mineraler genom urinen, inklusive:

Kalium: Loop-diuretika, som furosemid, kan leda till kaliumbrist, vilket kan påverka hjärtfunktionen.
Magnesium: Långvarig användning av vissa diuretika kan leda till magnesiumbrist.
Zink: Diuretika kan också orsaka zinkförluster.

Antibiotika
Vissa antibiotika kan påverka tarmens bakterieflora, vilket är avgörande för produktionen och absorptionen av vissa vitaminer, särskilt:

Vitamin K: Tarmbakterierna producerar vitamin K, och antibiotika kan störa denna produktion.
B-vitaminer: Antibiotika kan också påverka produktionen av vissa B-vitaminer i tarmen.

Kolesterolsänkande läkemedel (statiner)
Statiner, som används för att sänka kolesterolnivåerna, kan sänka nivåerna av koenzym Q10 (CoQ10) i kroppen. CoQ10 är en viktig antioxidant och spelar en roll i energiproduktionen i cellerna.

Laxermedel
Långvarig användning av laxermedel kan påverka absorptionen av fettlösliga vitaminer, som vitamin A, D, E och K, eftersom dessa vitaminer kräver fett för att absorberas.

Orala preventivmedel (p-piller)
Vissa studier har föreslagit att orala preventivmedel kan minska nivåerna av:

Folsyra (vitamin B9)
Vitamin B6
Vitamin B12
Magnesium och zink: Långvarig användning av p-piller kan påverka kroppens nivåer av dessa näringsämnen.

Läkemedel för diabetes (metformin)
Metformin, ett vanligt läkemedel mot typ 2-diabetes, kan påverka kroppens absorption av vitamin B12 och leda till brist över tid.

Kortikosteroider
Läkemedel som kortison och prednison kan påverka kalciummetabolismen och leda till en ökad risk för osteoporos. De kan också sänka nivåerna av:

Kalium
Vitamin D
Magnesium

Rökning & Snus (Nikotin)

Nikotin, oavsett om det kommer från rökning, snus, vaping eller nikotintuggummi, så påverkas kroppens näringsupptag och metabolism. Här är några av de sätt på vilka nikotin kan leda till näringsbrist och påverka hälsan.

Minskad absorption av vitaminer och mineraler
Nikotin kan påverka kroppens förmåga att absorbera vissa viktiga näringsämnen, vilket kan leda till brister. Det gäller främst:

Vitamin C: Rökning ökar kroppens behov av vitamin C, eftersom nikotin skapar fler fria radikaler (oxidativ stress) i kroppen. Vitamin C används för att neutralisera dessa fria radikaler, vilket innebär att rökare och personer som använder nikotin behöver mer vitamin C än de som inte gör det.
Vitamin D: Nikotin kan påverka kroppens förmåga att producera och använda vitamin D, vilket är viktigt för benhälsan och immunsystemet.
Folsyra (vitamin B9): Nikotin kan minska upptaget av folsyra, vilket kan leda till brist. Folsyra är viktigt för cellreparation och tillväxt, och brist på detta vitamin kan öka risken för hjärtsjukdomar.
Kalcium: Rökning och snus minskar kroppens förmåga att ta upp kalcium, vilket kan leda till svagare ben och öka risken för osteoporos.
Magnesium: Nikotin ökar utsöndringen av magnesium genom urinen, vilket kan leda till magnesiumbrist. Magnesium är viktigt för muskler, nerver och hjärtfunktion.

Ökad förbrukning av antioxidanter
Nikotin ökar produktionen av fria radikaler och oxidativ stress i kroppen, vilket innebär att kroppen förbrukar mer antioxidanter för att skydda cellerna. Detta kan leda till en snabbare uttömning av näringsämnen som:

Vitamin E: En viktig antioxidant som hjälper till att skydda cellerna mot skador. Rökning och användning av nikotin kan minska nivåerna av vitamin E i kroppen.
Selen: En mineral som fungerar som antioxidant och hjälper till att skydda cellerna. Användning av nikotin kan leda till minskade nivåer av selen.

Förändringar i ämnesomsättningen
Nikotin påverkar kroppens ämnesomsättning, vilket kan leda till ett ökat behov av vissa näringsämnen. Det kan också påverka hormonbalansen, vilket kan ha en indirekt effekt på näringsupptaget. Till exempel:

Vitamin B6: Nikotin kan öka kroppens behov av vitamin B6, som är nödvändigt för att omvandla mat till energi och stödja hjärnans funktion.
Vitamin B12: Rökning kan minska nivåerna av vitamin B12 i kroppen, vilket är viktigt för nervsystemet och bildandet av röda blodkroppar.

Nikotin och benhälsa
Nikotin påverkar kalciummetabolismen och benhälsan. Rökning och snus kan öka risken för osteoporos eftersom nikotin stör kalciumupptaget och minskar kroppens förmåga att bygga starkt benvävnad.

Vitamin D och kalcium: Som tidigare nämnt påverkar nikotin både vitamin D och kalcium, vilket är avgörande för benstyrka. Detta gör rökare och de som använder andra nikotinprodukter mer mottagliga för benfrakturer och benskörhet.

Försämrad blodcirkulation
Nikotin påverkar blodcirkulationen genom att förtränga blodkärlen, vilket kan minska blodflödet till olika delar av kroppen. Detta kan försämra leveransen av syre och näringsämnen till vävnader och organ, vilket ytterligare bidrar till näringsbrist.

Åldern spelar roll

När vi blir äldre förändras vår kropp på flera sätt, och dessa förändringar kan leda till en ökad risk för brist på viktiga vitaminer, mineraler och andra näringsämnen.

Minskad upptagningsförmåga
Äldre människor har ofta en minskad förmåga att absorbera näringsämnen från maten. Detta kan bero på förändringar i matsmältningssystemet, såsom minskad produktion av magsyra och en förändrad tarmflora.

Ökade näringsbehov
Även om kroppens metabolism ofta saktar ner med åldern kan behoven av vissa näringsämnen öka. Till exempel kan behovet av protein öka för att stödja muskelmassan, som tenderar att minska med åldern. Likaså ökar behovet av kalcium och vitamin D för att upprätthålla benhälsan och förebygga osteoporos.

Ökade behov på grund av kroniska sjukdomar
Äldre människor har ofta en högre förekomst av kroniska sjukdomar, såsom diabetes, hjärtsjukdomar och osteoporos. Dessa tillstånd kan öka behovet av specifika näringsämnen. Till exempel kan personer med diabetes behöva mer krom och magnesium för att hjälpa till med blodsockerreglering.

Hormonal förändring
Åldrandet medför hormonella förändringar som också kan påverka näringsupptaget och metabolismen. Till exempel minskar östrogennivåerna hos kvinnor efter klimakteriet, vilket kan påverka kalciumupptaget och öka risken för benskörhet.

Även boskapsdjur drabbas

Även boskap kan drabbas av olika näringsbrister. Ett betydande problem som kan påverka djurens hälsa. Den kan mest vanliga orsaken är den stress och dåliga livsvillkor boskapsdjur blir utsatta för. Många djur får inte ens någonsin uppleva att vara utomhus och vanligt förekommande att de livet är tätt intill varandra med få möjligheter att röra sig mer naturligt. Andra faktorer är otillräcklig eller ensidig utfodring. Låg eller ingen tillgång till färskt foder.

Precis som människor ger dåliga livsförhållande och kvalitet en sämre förmåga att ta upp näringsämnen.

Cocktail av orsaker

Flera faktorer bidrar till att många människor idag inte får i sig tillräckligt med viktiga vitaminer och mineraler. Industrialiseringen av livsmedelsproduktionen har påverkat näringsinnehållet i maten, där grödor ofta odlas snabbare och i näringsfattigare jordar.

Samtidigt påverkar moderna levnadsvanor, som stress, ohälsosam kost och sömnproblem, kroppens förmåga att ta upp och använda näringsämnen effektivt. Sammantaget leder detta till att ofta har mer brist på näringsämnen som vitaminer och mineraler, kallas även mikronäringsämnen.

Text: Lennart, Vitales